Staden köper mark
”Mitt budskap till markägarna i Östersundomområdet är enkelt: om ni är intresserade att sälja mark, ja då är Helsingfors stad intresserad att köpa”, säger projektchef Peter Haaparinne vid markförvärvsbyrån på fastighetskontorets tomtavdelning.
”Ta alltså kontakt, så kan vi diskutera och se om vi finner en gemensam melodi”, uppmanar Haaparinne.
Staden äger redan nu en del mark i Östersundom, men närmast i områdets norra och södra delar, däremot inte så mycket i den mellersta delen, dit ändå den intensivaste byggnationen kommer att lokaliseras.
Områdets största markägare, som äger över hundra hektar, är nu Helsingfors stad, Östersundom gård, d.v.s. släkten Borgström, Westerkulla gård, d.v.s. släkterna Thuring och Ackermann, samt staten, som i Östersundom närmast äger skyddsområden. Större, över tio hektars markägare, finns det bara omkring 25. De återstående markägarna är närmast privatpersoner och dödsbon, som äger smärre, enstaka tomter.
Speciellt mellersta området intresserar staden
”Redan nu har staden hunnit köpa cirka 20 hektar nya markområden i Östersundom. Vi siktar emellertid inte in oss på att uppnå någon särskild areal utan vi ser på det hela områdesvis och strävar till att köpa upp möjligast mycket särskilt i det mellersta området, men dock inte heller där all mark”, preciserar Peter Haaparinne.
I ”gamla” Helsingfors äger staden omkring två tredjedelar av markarealen. I Östersundom strävar man till att öka ägoandelen från den nuvarande tredjedelen, särskilt i de centrala delarna, men inte nödvändigtvis till en så stor andel som i ”gamla” Helsingfors.
”En annan sak är sedan att vi sannolikt nog vill bygga också bl.a. rekreationsområden, så om därtill lämpliga områden kommer till salu är vi intresserade också av dem”, anmärker Haaparinne.
Visserligen äger Helsingfors stad redan nu största delen av markområdena på Granö, som ligger på Sibbo kommuns sida av gränsen, nästan fast i Östersundom. Granö lämpar sig utmärkt uttryckligen som rekreationsområde. Man har t.o.m. tänkt inrätta en modern, funktionellt mångsidig folkpark där.
Stadsdelsvis sett skulle huvudtonvikten i inkorporeringsområdets byggnation enligt våningsareal räknat mest sannolikt koncentrera sig till den centrala stadsdelen Östersundom.
I stadsdelen Ultuna i norr inverkar däremot den kommande gränsdragningen av Sibbo storskog på byggmöjligheterna. Visserligen torde också där en egnahems- eller annan småhusbyggnation vara åtminstone delvis möjlig i enlighet med kommunsammanslagningens målsättningar.
Björnsö torde bibehållas som ett i huvudsak villadominerat område med havskaraktär, vilket ön rätt långt redan är, d.v.s. det blir här närmast fråga om kompletterande byggande och ny vägförbindelse.
Husö å sin sida är ur markanvändningssynpunkt en utmaning såtillvida att området är låglänt och alldeles intill ligger Borgarstrandsviken och diverse andra skyddsområden. Med tanke på de offentliga trafikförbindelserna är området utmanande såtillvida att det ligger avsides i förhållande till de befintliga trafiklederna.
Staden svarar för råmark och planering
Genom sitt förvärv av råmark strävar staden till att trygga genomförandet av områdets kommunalteknik och servicebyggande. Detta kan underlättas med hjälp av den värdestegring av råmarken som planläggningen medför. Med servicebyggande förstås byggande av bl.a. daghem och skolor, hälsostation, motionsanläggningar och båtplatser.
”Huvudtonvikten ligger absolut på frivilliga markaffärer”, betonar Peter Haaparinne.
”Huvudprincipen är att staden svarar för förvärvet av råmark och planering, varefter staden säljer eller hyr ut den planerade marken till enskilda genomförare. Allt för stora helheter vill man emellertid knappast överlåta åt en och samma genomförare, för att på så sätt åstadkomma en möjligast mångsidig och småskalig byggnadskaraktär”, beskriver Haaparinne tankarna om principerna för den kommande byggnationen.
Den viktigaste utmaningen som man nu står inför är att få generalplanen tekniskt färdig. Som det nu ser ut skulle detta ske fram till utgången av år 2012. Först därefter framgår det närmare hur man tänker utforma området i stort. Före generalplanen är det visserligen möjligt att detaljplaneringen av vissa mindre småhusområden blir färdig.
”Nu lönar det sig att sälja mark”
”Om en nuvarande markägare i Östersundom funderar på vad han eller hon vill göra med sina markområden, är ett synnerligen beaktansvärt alternativ att ta kontakt med oss vid markförvärvsbyrån eller direkt med mig personligen så att vi kan börja förhandla om markaffärer. Påpekas kan att då man säljer längre ägd mark till kommunen blir överlåtelseskatten lägre än vid försäljning till andra aktörer. Skatteverket utgår då vid skatteuträkningen från ett anskaffningsvärde på 80 procent av försäljningspriset, d.v.s. man behöver då betala en överlåtelseskatt på bara knappa sex procent, när skatten annars är nästan 17 procent. Så det finns också en liten morot med i bilden”, entusiasmerar projektchef Peter Haaparinne.
Text: Thomas Micklin
Foto: Tuulikki Holopainen
Publicerad: 25.11.2009
