Småhusstad av ny typ
Östersundomprojektets chef Matti Visanti vid stadsplaneringskontoret betonar Östersundomkonceptets särkaraktär i Finland. I det vid årsskiftet med Helsingfors inkorporerade Östersundom skall man skapa en stadsstruktur av helt ny typ som vi inte tidigare har sett hos oss. De närmaste stadsområdena av motsvarande typ finns i Centraleuropa.
”Det väsentliga i Östersundom kommer att vara en tämligen kompakt, urban småhusstruktur med spårvägstrafiken som huvudpulsåder”, säger Visanti.
Spårvägsalternativet definierar långt också stadsstrukturen
Spårvägsförbindelsen skall lösas under år 2010 åtminstone så långt att man vet vilket alternativ som väljs: metro, snabbspårväg eller rentav lokaltåg, eller en kombination av dessa. Ursprungligen var metron klar favorit men senare har också snabbspårvägen kommit med i bilden som ett beaktansvärt alternativ eftersom den skulle möjliggöra ett tätare hållplatsnät än metron.
”Det här är framförallt politiska beslut, så i sista hand är det stadsfullmäktige som i sinom tid avgör vilket alternativ som väljs”, konstaterar Visanti.
Enligt honom kommer den intensivaste byggnationen att lokaliseras till området mellan Borgå motorväg och Nya Borgåvägen. Det spårvägsalternativ som väljs dikterar emellertid också rätt långt vilken form och profil de nya tätorterna får. Före spårvägsavgörandet är det därför allt för tidigt att närmare förutspå Östersundoms blivande stadsstruktur. Det finns sammanlagt fem stadsdelar i området.
Nya lösningar söks för byggandet
”Tanken är, att Östersundomområdet byggs enligt den moderna principen om hållbar utveckling såväl gällande bostadsbyggandet som också områdestekniken d.v.s. vatten-, energi- och avfallsservicen. I kommunikationerna och i olika slags trafiknätverk söker man lösningar som inspirerar till kollektivtrafik. Som område skulle Östersundom vara ett slags föregångare som lockar till sig även andra föregångare som aktörer”, visionerar områdesbyggnadschef Kyösti Oasmaa vid stadens ekonomi- och planeringscentral.
Så här är läget idag
Trots att området inkorporerades med Helsingfors så nyligen som vid årsskiftet 2008-2009 har man redan hunnit göra mycket.
De nya ortnamnen har beslutats och respektive namnskyltar placerats ut. Skoldistrikts- och hälsoservicearrangemangen har anpassats till Helsingfors organisationsstruktur. Församlingsstrukturen har anslututs till Helsingfors, den svenska till Matteus församling. Trafikverket har inlett offentlig trafik till området. Stadens basservice har sålunda utsträckts även till det nya inkorporeringsområdet.
”Då generalplanen blivit klar i slutet av år 2012 kan man börja uppgöra detaljplaner och delvis parallelt med det kan man påbörja det första fysiska byggandet. Senast 2014 skulle enligt den här tidtabellen byggandet vara i full gång”, förutspår Matti Visanti.
”Före det utförs bl.a. grundreparationen av vägnätet på Björnsö, så konkret verksamhet syns nog redan tidigare”, kompletterar Kyösti Oasmaa.
En extra utmaning är att på hela ”gamla” Helsingfors område finns det bara tre privata väglag medan det finns hela 15 i Östersundom. Dessutom finns där statens vägar. Alla dessa olika slags vägar ändras nu om till stadens gator.
Än så länge äger staden markområden mest i de norra och södra delarna av Östersundom men minst i områdets centrala del där största delen av bostäderna i sinom tid skall byggas. Därför strävar staden nu till att köpa byggnadsmark i skälig utsträckning också i områdets centrala del. Man vill att Östersundom skall få ett möjligast mångsidigt bostadsurval som består av såväl ägar- som hyresbostäder samt både fritt och stödfinansierade bostäder. Även nya byggsätt såsom t.ex. gruppbyggande kommer att tillämpas.
Sedan ifjol somras har Östersundumområdet varit försatt i byggförbud som fortsätter tills generalplanen blir färdig, d.v.s. fram till år 2012. Det är ändå meningen att redan tidigare uppgöra separata detaljplaner i området och i vissa fall är byggande möjligt också med undantagslov. Men undantagen är utryckligen undantag; t.ex. bilgarage och därmed jämförbara konstruktioner kan eventuellt få byggnadstillstånd.
”Man vill uppgöra en generalplan och detaljplaner för området innan en omfattande byggnation börjar, så att Östersundom blir en fungerande och harmonisk helhet. Inte kan man börja bygga hela stadsdelar enbart på basen av undantagslov”, kristalliserar Visanti.
Målet cirka 35 000 invånare
Befolkningsmålsättningen för det egentliga Östersundoms inkorporeringsområde är cirka 35 000 invånare. Det kommer emellertid att ta ännu ett drygt decennium innan den här folkmängden blir verklighet. Det storskaliga byggandet torde komma igång omkring åren 2014-2015.
”Om man ännu räknar med det till Sibbo hörande Granö i närheten, vars markområden till största delen Helsingfors äger, samt de från Vanda inkorporerade områdena Västersundom och Västerkulla, kan hela områdets sammanlagda folkmängd i sinom tid kanske stiga till inemot 50 000”, summerar Visanti.
”Bättre än Borgå...?”
Efter att uttryckligen ha blivit ställda mot väggen med frågan om hur ”bra” Östersundom sist och slutligen skall bli, går Östersundomprojektets chef Matti Visanti och stadens områdesbyggnadschef Kyösti Oasmaa med på att halvt på skämt ännu filosofera litet:
”Om vi som utgångspunkt tar att gamla Borgå är en lyckad småhusstad och om vi nu försöker göra Östersundom ännu bättre, ja måntro det inte då ska bli bra”, framkastar Oasmaa med glimten i ögat och även Visanti nickar bifall med ett brett smil.
Text: Thomas Micklin
Foto: Tuulikki Holopainen
Publicerad: 25.11.2009
