Stadsbyar med nya kryddor
Hongasmossa och Kungseken som ligger nära ”trestadsröset” mellan Helsingfors, Vanda och Esbo skall byggas kompakt och urbant för att motsvara moderna ekologiska, upplevelsemässiga och gemenskapliga boendebehov, lovar Kimmo Kuisma och Suvi Tyynilä, ansvarspersonerna för områdesbyggnadsprojektet.
Då man klättrar upp längs den skogsbeklädda bergsknallen i Kungseken slås man av förundran: kan det här verkligen vara Helsingfors? Från skogsdungen kan man urskilja några med stängsel omgärdade industribyggnader och längs Kungseksvägen skymtar en rad egnahemshus, men i övrigt ser området ut att dåsa i nära nog naturtillstånd.
”Naturnärhet och grönska är uttryckligen vad som gör området så magnifikt. Och det skall vi bevara också i det nya varmhjärtade bostadsområdet”, linjerar arkitekt Suvi Tyynilä som basar för områdets planering vid stadsplaneringskontoret.
Man vill kombinera stadslivets bekvämhet med naturnärhet. ”Målet är att erbjuda bostäder i alla storlekar för familjer som rör sig i naturen, och upplevelser för alla frisksportare”, säger arkitekt Tyynilä.
Området som nu hör till Helsingfors periferi förvandlas till en pigg stadsby under nästa decennium. ”Åren 2012-2013 sätter byggandet igång på allvar och då reser sig här både småhus och flervåningshus”, berättar projektledare Kimmo Kuisma som kordinerar byggandet av området vid stadens ekonomi- och planeringscentral.
Dammen är Kungsekens pärla
Hälften av Kungsekens 117 hektars markareal planläggs för egnahemshus samt för tomter med tätt byggda urbana småhus. Flervåningshus byggs i det nuvarande industriområdet och småhuskvarteren placeras intill kanten av ett skogsparti i söder samt runt den damm som tidigare hört till Långforsens vattenreningsverk.
”Den här dammen är områdets pärla. Den måste iståndsättas och öppnas bättre mot sin omgivning. Strandbankarna bör kanske sänkas”, funderar Kuisma invid reningsverkets gamla sedimentbassäng. ”Det här blir en rekreationsoas för invånarna. Efter rengöringen skall det inrättas en badstrand här och där i närheten en idrottsplan”, pekar han. ”Centralparken rör vi emellertid inte vid. Den behålls som rekreationsområde för alla helsingforsare, men badstranden medför ny service också för Centralparkens brukare.”
Sinnebilden av Kungseken som ett perifert område i Helsingfors förvandlas till någonting positivt i Kuismas tänkesätt: ”Här befinner vi ju oss i centrum av metropolområdet. Jag tror inte att vi konkurrerar med de marina Busholmen och Fiskehamnen om samma invånare utan hit söker sig vänner av skogsnatur från huvudstadsregionen. En naturnära, trygg stadsby intresserar säkert familjer över kommungränserna.”
Byhus mitt i byn
I Kungsekens centrum vill man bygga upp en bystämning med torg, gränder och skyddade gårdsplaner. Som ett pulserande hjärta i byns centrum har man tänkt sig ett byhus som sammanför områdets basservice på ett och samma ställe.
”I byhuset kan områdets invånare i alla åldrar träffas. Grundstommen består av skola och daghem men behov finns också för idrottsutrymmen, ett kafé och service för seniorer. Just nu överväger vi hur de olika serviceformerna skall dimensioneras”, berättar Tyynilä.
I Kungseken kommer fotgängaren att vara kung. Bilparkeringen arrangeras mestadels under jord i parkeringshallar. Service och förbindelseleder planeras fotgängarvänligt.
På jakt efter ekoeffektivitet
Suvi Tyynilä som ansvarar för planläggningsarbetet vill att området skall byggas ekoeffektivt. ”Vi vill ha ännu ekoeffektivare byggnader här än vad de nya normer som träder i kraft år 2012 kräver. Blott och bart minimum räcker inte för oss, vi vill ta ett steg i riktning mot verkliga lågenergihus.”
Hongasmossa är redan på god väg att bli det första bostadsområdet i Helsingfors där lågenergibyggande ingår i detaljplanen. Erfarenheterna från Hongasmossa utnyttjas också i Kungseken så att byggandet av området och energiförbrukningen där skall förorsaka möjligast lite koldioxidutsläpp.
”Jord som grävs upp och sprängsten borde inte transporteras av och an utan t.ex. stenkrosset bör utnyttjas på ort och ställe. Det här minskar trafikutsläppen under byggnadstiden. För Jokern 2 -busslinjen grävs en tunnel från Svedängen till Kungseken och sprängstenen från tunnelbygget kan användas i markstabiliseringen”, berättar Kimmo Kuisma.
Service oberoende av kommungränser
I riktning från Silvola på Vandasidan kommer två hundmotionerare emot oss och ett par stavgångare överskrider oförmärkt kommungränsen i motsatt riktning så att det bara viner om deras stavar. Rekreationsområdena i Kungseken och Hongasmossa, Helsingfors Centralpark, den konstgjorda Malmgårdstoppen och Rutiåns dalgång är i flitigt bruk utan hänsyn till kommungränser.
Gränsområdet mellan Helsingfors, Vanda och Esbo dit också Kungseken och Hongasmossa hör kallas för Kungstriangeln. På detta gemensamma projektområde bedriver de tre städerna samarbete beträffande planering, markanvändning, trafiklösningar och serviceutbud.
”Målet är att familjer i framtiden kan välja t.ex. lämpligaste skola eller daghem i området oberoende av vilken stad de bor i”, berättar Kuisma som leder Kungstriangelsamarbetet.
I dag bor det omkring 28 000 personer i Kungstriangelns projektområde och ännu åtskilligt fler uträttar dagligen ärenden i området. Myrbacka är Kungstriangelns områdescentrum. På Esbosidan byggs i Pajängen ett nytt bostadsområde och i Nybacka tilläggsbygger man i de gamla kvarteren men bygger också helt nytt alldeles intill. Också i Vanda utförs kompletterande byggande i nuvarande bostadsområden. I Myrbacka byggs Gillerbackens bostadsområde och i Gruvsta utförs tilläggsbyggande bl.a. i Kopparåkern.
Inom ramen för Kungstriangelprojektet kartlägger städerna metoder för att finansiera och bygga servicelokaler som samprojekt mellan kommunerna. Ett dylikt samarbete över kommungränserna förutsätter ett nytt sätt att närma sig saken. Samarbetet innebär t.ex. att man skapar fungerande kommunikationer mellan städerna och de olika servicepunkterna samt att servicenätet planeras så att det tjänar helheten på bästa möjliga sätt. ”Målet är att erbjuda invånarna en fungerande och gränslös vardag”, formulerar Kuisma.
”Att passa ihop med varandra tre olika sätt att planera och fungera går naturligtvis inte i en handvändning. Det är en stor utmaning för oss att skapa gemensamma handlingssätt men alla tycks ha en positiv vilja att utveckla sig och en stark beslutsamhet att främja gemensamma angelägenheter”, säger Kuisma.
Invånarna är med och sparrar
Planeringen av Kungseken och Hongasmossa avancerar i ett handfast tjänstemannasamarbete men man vill också få med sig områdets olika aktörer för att kläcka idéer; t.ex. stadsdelsföreningar och företag.
Med i planeringen önskar man få också områdets blivande invånare. Stadsplaneringskontoret har tillsammans med dagstidningen Helsingin Sanomats bostadssidor grundat en ”sparringklubb” för Kungseken. I klubben sätter man sig in i områdets planering under de kommande åren.
Klubben som har åtta medlemmar består av frivilliga och den sammanträder några gånger i året. Områdesplanerarnas förslag om hur området skall byggas synas noga i sömmarna och t.o.m. vilda idéer är tillåtna.
”I sparringklubben har det förts fina diskussioner bl.a. om hur området skall kunna byggas till att bli så energisnålt som möjligt. Också idén om ett byhus som sammanför den viktigaste servicen under samma tak fick understöd och nytt innehåll i klubben”, berättar Suvi Tyynilä som också själv deltar i klubbens möten.
”Det är fint att se hur planerna på datorskärmen blir verklighet. I egenskap av arkitekt har jag tidigare arbetat också som bostadsplanerare. Skalan och tidsrymden är annorlunda i områdesbyggandet men gemensamt och belönande är resultaten av ett byggande som tjänar människors behov”, säger Kimmo Kuisma då vår rundtur slutar vid Långforsens friluftsstuga.
Text: Timo Saari
Foto: Tuulikki Holopainen
Publicerad: 21.12.2009
