Natur och miljö
Havet är det mest dominerande naturelementet i Fiskehamnen. Havsvikar omgärdar området från tre håll. De obehindrade utsikterna mot Blåbärslandet, Högholmen och Gammelstadsvikens rekreationsområden ger grönska och naturnärhet.
En cirka sex kilometer lång enhetlig lättrafikled kommer att löpa längs Fiskehamnens stränder. Den ansluter sig till det redan existerande lednätet och blir en del av landskapsstråket runt Gammelstadsfjärden och stråket som går runt hela Helsingforsudden. Det nya strandstråket får utsikt mot Blåbärslandets bergshällar, Domkyrkans torn och vassruggarna i Vik. Stranden blir en bra plats att t.ex. meta på.
Fiskehamnen byggs mitt i en tät stadsstruktur. Området har idag mycket lite natur, men an efter som byggandet fortskrider öppnas stränderna för stadsborna.
Öster om Fiskehamnen finns Helsingfors viktigaste naturobjekt, Viks-Gammelstadens naturskyddsområde.
Spår från istiden
Helsingfors miljöcentral har definierat rundhällen i Blåbärslandets västra ända som ett geologiskt värdefullt objekt. Hällen bär spår både av en avancerande glaciär (isräfflor, skärbrott, parabelriss, musselbrott) och av en smältande glaciär (ovanligt slätslitna berghällar och ansatser till ”jättegrytor”). På berghällen finns också gamla angörningsringar för båtar och inristningar av vilka de äldsta är från början av 1900-talet.
Fåglarna trivs, däggdjuren representeras närmast av vildkaniner
Öster om Fiskehamnen ligger det synnerligen betydelsefulla Gammelstadsvikens fågelvatten. Gumtäktsbäcken är viktig också beträffande sin fågelfauna. Andra viktiga fågelområden var i tiden Byholmens strand och norra ända samt Blåbärslandets parkskog. Strandskatan, mindre strandpiparen och sothönan trivs på Byholmens stränder. Berguven åter har trivts på Sörnäs hamnområde.
Den mångomtalade vildkaninpopulationen i Helsingfors härstammar mycket sannolikt från tama kaniner som släppts fria i Arabiastranden. Vintern 2008 påträffades en säl i Sumparns hamnbassäng.
Gammelstadsviken är fiskarnas mötesplats
I Gammelstadsviken påträffas såväl sötvattensfiskar som havsarter. Vanda å som utmynnar i viken är en viktig lekplats för många fiskarter och flera av våra mest uppskattade vandringsfiskar såsom lax, öring och sik försöker varje höst ta sig uppströms längs forsen till sina lekplatser. Sportfiskarna är närmast ute efter gädda och gös. Det rekommenderas inte att abborrar som fångats i Gammelstadsviken äts i stora mängder på grund av skadliga ämnen som de innehåller.
Den kanske talrikaste fiskgruppen utgörs av mörtfiskarna, bl.a. mört, braxen, sarv och björkna. Ytterligare stiger i smärre mängd också vimman upp i Gammelstadsforsen för att leka och då och då påträffas bl.a. stäm. Havsfiskar som besöker Gammelstadsviken är bl.a. strömming och flundra.
Gammelstadsfjärdens betydelse som lekplats för fiskar begränsas av bottensedimentens dåliga kvalitet. Efter att hamnen nu flyttat bort kommer fartygsfarledernas störande inverkan att minska. Pålningen av Fiskehamnen kommer inte att vara lika störande som då Arabiastranden i tiden byggdes eftersom fiskarna är utspridda på ett vidsträcktare område än vid Vanda ås mynning.
För att trygga vandringsfiskarnas möjligheter att gå upp genom Gammelstadsviken till åmynningen har man inrättat en fiskled från söder om Sveaborg ända till Vanda ås mynning. Vid fiskleden är fiske med stående redskap (ryssja, mjärde, nät) förbjudet. Fiskleden har märkts ut på kartan över stadens fiskevatten. Därtill är all slags fiske med undantag för mete, pimpling och dragrodd förbjudet på Gammelstadsfjärden, i Silversundet, Sumparsundet och Norra hamnen från början av april till årets slut.
Publicerad: 01.12.2009
